Hej Stefan!
Biokol fungerar som en näringsdepå i jorden då det binder in näringsämnen. Framför allt har det en förmåga att lagra in kväve som annars är lättrörligt i marken och kan lakas ut. Det är både klimatsmart och bidrar till en bördig jord då markstrukturen dessutom blir mer porös och viktiga näringsämnen binds för att utsöndras sedan när växten behöver det.
Biokol bildas genom så kallad pyrolys av träd, som är en syrefri förbränning. Det är alltså kol från luftens koldioxid som bundits i växtens ved som nu tillförs jorden. Kolatomen får efter pyrolysen en laddning som gör att den reagerar med andra laddade näringsämnen som det binder till sig.
Inblandning av biokol i jorden för att öka bördigheten är en väl beprövad metod som Amazonas indianer använt sig av i årtusenden genom en slags svedjebruk. Idag används det storskaligt inom svensk skogsnäring och är på gång också att användas i lantbruket.
Positiva effekter av biokol
Generellt höjs jordens bördighet.
- Jordens förmåga att hålla näring och vatten ökar.
- Mikrolivet gynnas.
- Jordstrukturen blir luftigare med bättre dränering.
- Skadliga ämnen, som kadmium, binds till kolatomerna och oskadliggörs.
- En klimatsmart åtgärd, då jordens överskott av koldioxid binds i marken.
Dosering av biokol
Ett riktmärke är 1-2 delar biokol per 10 delar jord eller 1-5 kg/kvadratmeter.
Biokolet kan blandas i både krukväxtjord eller i trädgårdsjorden.
Man ska helst i förväg ladda biokolet med både näring och mikroliv. Till exempel genom att blötlägga nässlor, guldvatten (urin) eller hönsgödsel och blanda med biokolet och låta mixen dra några dygn.
Biokolet kan också blandas i komposten där det fångar upp näringsämnena som senare kommer trädgården till godo när kompostmyllan sprids ut.
Hälsar Karin Elmberg, hortonom
Foto: Linda Sandström