Sockerärtan har platta baljor och skördas när baljan är långsträckt och fastpänd, men innan ärterna börjar svälla. Brytärtan är en vidareförädling av sockerärtan med en bulligare, matigare balja.
Ärterna, Pisum sativum, är gamla svenska kulturväxter. De är lättodlade och ger rikliga skördar som kan frysas in. Här reder vi ut vad som skiljer de olika ärterna åt. Odlingsråd om ärter hittar du här.
Skillnad på olika slags ärter
Brytärta, salladsärta: En förädlad form av sockerärta. Baljan är bullligare och mera matig, varför skörden blir större. Namn efter att det hörs ett knäckande ljud när baljan bryts av. Behöver en snabb förvällning eller stekning på ca 30 sekunder. Kallas på engelska sugar snap, i Frankrike kallas sockerärta och brytärta passande för mangetout, 'ät allt'.
Gråärt och blåärt Gråärten har odlas under flera tusen år i Sverige och den har fått en renässans det senaste decenniet där man har tagit tillvara lokalt odlade sorter och förökat upp så att tillgängligheten har ökat. Den har högt protein- och näringsvärde, är lättodlad och har mycket god smak . Äts tillagad där den t.ex. kan användas till hummus, bakas som proteinrika biffar och i många andra rätter. Ärtorna torkas och förvaras i rumstemperatur.
Kikärta: Tillhör ett annan släkte, Cicer arietinum. Kallas också garbanzoböna. Behöver mycket värme för att kunna odlas och utvecklas optimalt. Hör till en av världens mest odlade grödor och är huvudingrediens i hummus och falafel.
Kokärta: Den torra, gula ärtan som hamnar i ärtsoppan. Skördas när baljorna börjar vissna. Ärtorna pillas ur, torkas och förvaras i rumstemperatur.
Spritärtan känner du igen från fryspåsen, klassikern till wienerschnitzel. Märgärtan används på samma vis men är lite buckliga i formen och med ännu sötare smak.
Märgärta: Samma användningsområde och odlingsform som spritärtan, men ärterna är lite buckliga i formen och sötare. Behöver mer värme för att utvecklas väl.
Sockerärta: Platta baljor som kan ätas färska, blixtsnabbt förvällda eller stekta i wok. Söt och krispig.