Jag passade på att röja lite här hemma under helgerna och hittade till min förtjusning en låda med hundratals bortglömda pelargonfröer. Resultatet av korsningar som jag gjorde för ganska många år sedan i slutet av min karriär som "pelargonförädlare" någonstans in på 2010-talet. Sedan dess har det inte funnits mycket tid över för denna härliga hobby som jag nog gärna tar upp igen någon gång i framtiden. En karriär som under många år gett mig möjlighet att träffa många av de allra främsta förädlarna runt om i världen. Underbara människor som delat med sig av tips och sorter att anända i förädlingsarbetet.
Tror det kan ha blivit ett femtiotal sorter som genom åren kommit ut på marknaden som ett resultat av mitt korsningsarbete. De flesta med prefixet Unicorn som jag började använda från och med att jag flyttade till Enhörna.
En av de allra tidigaste, 'Lilla Linda' som var min första stjärnpelargon var med i en utställning på Chelsea Flowershow 2007 eller 2008 hos en specialistodlare. Det var kändes mäktigt.
Men allra stoltastt är jag nog över den syn som mötte mig förra året när jag besökte RHS (Royal Horticulturals) stora trädgård Wisley, strax väster om London. (Är du i London kan du ta tåget och hoppa på en direktbuss till Wisley för en underbar hel- eller halvdag du inte kommer att glömma)
Wisley har sedan ett par år tagit över en del av den nationella pelargonsamlingen från Fibrex nurseries där den tidigare fanns, men nu har delats ut då de har lagt ner verksamehten.
Där, i det stora glashuset hade de en pelargonutställning direkt innanför entrén med främst vilda arter, men också ett antal korsningar. Mäkta förvånad såg jag tre av mina egna korsningar stå där. Helt otroligt! Kändes fantastiskt kul och uppmuntrande så ja, snart är jag nog tillbaka i korsandet igen.
Fröerna jag hittade i lådan var nästan 15 år gamla. Jag vet att om de förvarats torrt och svalt eller i rumstemperatur kan de hålla rätt länge, men för att ge dem de bästa förutsättningarna att gro skalade jag bort det yttre höljet och lät dem ligga i vatten blandat med Nitrozyme ett dygn.
Nitrozyme innehåller naturliga växthormoner och är det bästa knepet för att påskynda och förbättra grobarheten.
Frö från arter av pelargoner och frö från egna korsningar kan ta upp till ett år eller till och med längre tid på sig att gro så det gäller att ha tålamod och därför valde jag att vara lite "platssmart" och sådde dem i ett pluggbrätte för att få plats med många fröer på liten yta. Sådderna får inte torka ut så locket på är vad som gäller fram tills de börjar gro. Sedan får man såklart inte vattna för mycket...
Jag var ju inte helt säker på att få något resultat över huvud taget, och definitivt inte inom de närmaste veckorna, men hoppsan vad överraskad jag blev när de första fröerna började gro redan efter knappt en vecka och flera visar sig nu dag efter dag. Tyvärr dröjer det många månader innan man kan se resultatet i form av växtsätt och blomning, men det här följer jag med stor spänning och nyfikenhet.
Psst! Du hittar pelargonsticklingar från min samling under säsong på hemsidan här.
Foto: Lena Ljungquist, Karin Tanner-Malmén
