Jag har skrivit om dem förut, men de förtjänar att uppmärksammas ordentligt. Nävor är bland de mest lättodlade perenner du kan ha. Blomvilliga, sprider sig men är lätta att rycka upp om de hamnar fel.
Nävan är dessutom en jättebra marktäckare som klarar relativt skuggiga lägen lika bra som ett soligt läge.
Nävan är dessutom en jättebra marktäckare som klarar relativt skuggiga lägen lika bra som ett soligt läge.
Kanske låter det som att jag har lite nävor i trädgården? Jodå, några, eller ganska många rättare sagt.
Det finns många olika sorters nävor som spansknäva, flocknäva, blodnäva, nätnäva, kungsnäva, brunnäva mfl.
Kashmirnäva, Geranium clarkei i lite olika skepnader där blomman är olika stor med olika form på kronbladen.
Många nävor korsar sig friskt och skapar nya varianter där det mest uppenbara är olika storlek eller nyans på blomman samtidigt som formen på kronbladen kan variera.
Spansknävan har korsat sig och skapat sorter med många olika färgnyanser, former och mönstring på blommorna.
Hos mig är spansknävan Geranium endressii och brunnävan G. phaeum särskilt frivola (jag älskar det ordet!) och har i min trädgård skapat en mängd olika varianter.
Jag kan tillbringa lång tid med att gå runt i trädgården och spana efter olika varianter som bildats när bina har gjort sitt.
Jag kan tillbringa lång tid med att gå runt i trädgården och spana efter olika varianter som bildats när bina har gjort sitt.
Brunnävan har producerat många olika varianter av blomman bland alla frösådder i min trädgård.
Jag har en liten äng som är helt fylld av brunnävor i olika nyanser. De har fått växa fritt under min 6-åriga trädgårdspaus och är resultatet av en enstaka vitblommande planta och en i 'originalfärg' mörkt lilabrun. Tyvärr lyckas jag inte få denna härliga mix på något vis representativ på bild så jag valde istället att plocka några blommor och göra ett litet kollage som visar de härliga variationerna.
Stinknäva G.robertianum växer vilt här i Sverige och har flyttat in frivilligt i trädgården och växer lite här och var. De får söta små rosa blommor så ibland låter jag dem stå ett tag och ibland rycker jag upp dem.
På väg till Kew Gardens härom veckan såg jag lite otippat stinknävan i form av en mindre häck i ett villakvarter. Vet inte om det var en naturlig spontan samling plantor eller om den var planterad och formad så. Såg rätt fint ut tycker jag och behåller nog formen och blir inte skräpig om man klipper tillbaka den efter blomningen.
För ett par veckor sedan gjorde jag en spännande upptäckt här i trädgården. Jag hittade en vitblommande stinknäva. Något jag inte sett innan så det är med stor sannolikhet en ny korsning eller en spontan mutation som uppstått.
Jag hittar uppgifter om vit stinknäva på utländska sidor där de benämns 'Herb-Robert' (White Form). Kul och intressant tycker jag i alla fall.
Ska märka ut den så jag inte rycker bort den av misstag för den här behåller jag gärnar.
Foto: Lena Ljungquist