Vaknade på nyårsdagen och ser till min förvåning att det snöat en hel del. Förutom att det blir så vackert när snön lägger sig på grenar och stenar tog jag på kängorna för att se vilka besök jag haft i trädgården.
Där var lite spår av diverse mindre och större fåglar som säkert uppskattar både de äpplen som sitter kvar och de många fröställningar som står kvar för att bidra med lite gott att äta under vintern.
En katt verkar också ha haft vägarna förbi och till och med varit djärv nog att gå en vända på den issörjan på dammen.
I våras hade jag, trots upphöjda staket flera gånger besök av glupska rådjur som försåg sig av mina historiska tulpaner jag värnar så mycket om. Jag fick en samling förra hösten som jag började med att driva upp i krukor. På bilden ovan syns några som de som tack och lov missats, men bakom dem på marken har det slukats friskt tyvärr, även om jag tror att det finns kvar av de flesta. Sent i höstas satte jag dem väl uppmärkta i odlingsbäddar istället där jag nu hoppas de ska blomma fint och föröka sig.
Jag har inte haft några större intrång sedan jag för ganska många år sedan satte upp skyddsnät som adderade höjd på det redan befintliga staketet så jag var lite undrande var sjutton de tog sig in. Jag gjord en större insats och fyllde på med lite nät bland gullregnen som växer längs ena sidan av tomten. Där kan man nu se på bilden nedan hur de gått längs staketet utan att lyckas ta sig in så det var nog en lyckad åtgärd.
Det är några meter att täcka upp och jag visste det var en mindre sträcka där de kanske kunde komma in men eftersom besöken upphörde kände jag mig ändå nöjd.
Nu när jag gick ut för att spåra kunde jag direkt se tydliga avtryck av klövar. Tack vare spårsnön gick det jättelätt att se att de tog sig in över staketet från grannen, så nu vet jag hur jag ska sätta stopp för dem innan tulpanerna börjar växa till.
Foto: Lena Ljungquist
