Ibland kan det vara svårt att förstå hur växtens namn ska tolkas. Det kan stå flera olika namn på en växtetikett och ibland verkar det som att en växt kan ha flera olika namn. Här kommer en kort sammanfattning om hur växters vetenskapliga namn och sortnamn ska skrivas, läsas ut och tolkas.
Gruppering av växter bygger delvis på likheter i växternas fortplantningsorgan
Den moderna systematiken har till stora delar sitt ursprung i den gruppering som Carl von Linné gjorde bland annat baserat på likheter i växternas fortplantningsorgan.
Principerna finns kvar, men en hel del justeringar har gjorts baserat på evolutionsläran och i senare tider med hjälp av dna-jämförelser, vilket troligen kommer resultera i ytterligare ändringar även i framtiden.
Växtens namn beskriver ofta något i växtens utseende, och ibland baseras namnet på dess upptäckare.
Det finns mycket intressant litteratur och även kurser där man kan lära sig om de olika namnens betydelser.
Växters systematik
Systematiken är beskriven i en hierarkisk struktur där Växtriket, Plantae är överordnat begrepp. Det är i sin tur uppdelat i två divisioner Mossor, bryophyter och Kärlväxter tracheofyter.
Kärlväxterna, dit våra vanligaste växter tillhör delas också i två grupper, nämligen fröväxter och kärlkryptogamer.
Dessa är i sin tur är uppdelade i underdivisioner, klasser och ordningar som delas in i familjer. Familjen består av ett eller flera släkten som har vissa gemensamma nämnare.
I ett släkte finns en eller flera arter, den enskilda växten.
Växters namn
Det som de flesta av oss brukar kalla växternas latinska namn består egentligen av latin med en rätt stor inblandning av ’latiniserad’ grekiska. Därför är det egentligen mer korrekt att säga ’Vetenskapligt namn’.
I löpande text skrivs det vetenskapliga namnet i kursiv stil.
Det vetenskapliga namnet är uppbyggt av begreppen släkte och art. Familjenamnet brukar inte anges som en del av växtens namn, men kan vara intressant att känna till eftersom det ger lite mer information om växten. För den som är intresserad finns det utmärkta databaser att söka i på Internet där man hittar dessa namn och begrepp och kan läsa mer om vad som utmärker respektive familj och släkte.
Släkte
Släktet är det gemensamma namnet vi brukar använda på våra växter, tex pelargon och rhododendron. Det vetenskapliga släktnamnet på dessa är Pelargonium, respektive Rhododendron. Observera att släktnamnet alltid skrivs kursivt och med stor begynnelsebokstav när man skriver det som vetenskapligt namn. Vardagsnamnet rhododendron skrivs däremot utan stor begynnelsebokstav och inte kursivt.
Namnet rhododendron är detsamma även på svenska medan pelargon är en försvenskning av namnet Pelargonium. Ofta finns ett svenskt namn. Det är ibland detsamma som det vetenskapliga namnet och ibland ett helt eget svenskt namn. I flera fall finns ingen översättning utan man får tillgå ett ibland mer eller mindre svåruttalat vetenskapligt namn.
När man skriver växtens hela namn, släkte + art (eller sortnamn) är det vanligt att man förkortar släktnamnet genom att bara skriva ut första bokstaven följt av en . (punkt). Till exempel Pelargonium skrivs som P,
Men det kräver att det är tydligt vilken släkt som avses eftersom flera släkten har samma begynnelsebokstav som till exempel Aster och Anemone.
Art
Förenklat kan man säga att en art är den ursprungliga formen av en specifik växt. Dvs. den vilt levande, icke förädlade, vidarekorsade formen.
Artnamnet skrivs tillsammans med släktnamnet och alltid med liten begynnelsbokstav.
Exempel: Pelargonium zonale, eller P. zonale, som är en vildart inom pelargonsläktet.
Det är inte ovanligt att samma artnamn återfinns inom flera släkten, tex tomentosum som betyder luden, finns i släktena Rhododendron, Pelargonium, Arctium och Codium, och ett antal till.
Artnamnet grandiflorum, som betyder storblommig, är ett annat exempel som finns i många släkten.
Sortnamn
Förädlade, dvs framkorsade växter kallas ibland namnsort, kultivar, kultursort, eller bara sort.
Sortnamnet skrivs med stor begynnelsebokstav efter släktnamnet i normalt typsnitt och med enkla citattecken i början och slutet.
Exempel: Ocimum basilicum ’Purple Ruffles’, Basilika ’Purple Ruffles’.
Istället för ett sortnamn kan man ibland se namnet på själva korsningen. Det är vanligt vid korsning av två arter inom släktet (kallas för primärhybrid) eller en korsning mellan en vildart och en namnsort.
Exempel: R. russotinctum x wiltonii, en korsning mellan två arter av rhododendron.
Exempel: R. russotinctum x wiltonii, en korsning mellan två arter av rhododendron.
Annat om växtnamn som kan vara bra att känna till
Auktorsnamn
Auktorsnamn är namnet på den person eller grupp som först publicerat växten med det vetenskapliga namnet. Auktorsnamnet står som en förkortning eller ett efternamn, efter det vetenskapliga namnet.
Exempel: L. eller Linnaeus
Exempel: L. eller Linnaeus
Synonymer
Det är inte ovanligt att en växt kan finnas beskriven med två, eller flera olika namn. Detta kallas synonym. Ett av namnen är alltid prioriterat, vilket för namnsorter är det först publicerade namnet. Ibland dokumenteras en synonym med förkortningen syn.
Synonymer kan vara en riktig källa till förvirring.
Synonymer kan vara en riktig källa till förvirring.
Förkortningar
Ibland innehåller namnet också någon av förkortningarna nedan.
sp. Internationell term för art – species.
ssp. eller subsp. Betyder underart – subspecies. Beskriver en geografiskt avskilt avvikande variant av en art. Underart är överordnat varietet rent hierarkiskt, men gränsen för vad som anges som underart respektive variant är ibland otydlig.
sp. Internationell term för art – species.
ssp. eller subsp. Betyder underart – subspecies. Beskriver en geografiskt avskilt avvikande variant av en art. Underart är överordnat varietet rent hierarkiskt, men gränsen för vad som anges som underart respektive variant är ibland otydlig.
var. varietiy - Varietet är en variant och kan t.ex kan vara en lokal variant av en art.
