Pollinering är det vanligaste sättet för blommande växter att föröka sig - och världens bästa win-win. I denna blommornas sexakt förs pollen över av insekter från blomma till blomma. Blomman tackar med att ge insekterna mat i form av pollen och nektar.
Det blir inga körsbär utan besök av pollinerande insekter. Notera den stora, gulorange pollenkorgen på honungsbiets bakben.
Forskare har räknat ut att en tredjedel av alla världens livsmedel är växter som är beroende av insekternas pollinering. Sädesslag, frukter, grönsaker, bär, kakao, oljor och många fler. Därför har de pollinerande instekternas livsmiljö en extremt stor, global betydelse.
Vi har ett stort sortiment av frö till pollenrika blommor att så under Pollinerarväxter. Du kan även hjälpa pollinerande insekter genom att erbjuda en välbehövlig fristad med insektshotell.
Vad är pollinering?
Här landar biet på blomman för att finna mat. Biet samlar pollen i sina pollensäckar på benen. Samtidigt fastnar pollenkorn oavsiktligt på kroppen. När insekten kommer till nästa blomma fastnar pollen på den klibbiga pistillens märke. Pollenkornet skickar via pollenslangen ner sina könsceller till det honliga fröanlaget där befruktningen sker.
Med pollinering menas att pollenkorn överförs till blommans pistill så att en befruktning kan äga rum.
- Pollenkornet innehåller blommans hanliga könsceller. Insekterna samlar pollen, men också nektar som föda. Samtidigt fastnar pollenkorn oavsiktligt på insekten.
- Vid nästa blomma hamnar pollen från insekten på blommans klibbiga märke.
- Från pistillens märke sänder pollenkornet ner sina sädesceller via pollenslangen till blommans honliga fröanlag.
- I den så kallade frökammaren sker befruktningen. En blomma kan ha en eller flera fröämnen i sin kammare.
- Efter en lyckad befruktning sväller fruktämnet.
Överföringen av pollenkorn från blommans ståndarknappar till pistillen sker oftast med insekter, men också med vinden.
Ungefär 75 % av växterna är insektspollinerande.
Ungefär 75 % av växterna är insektspollinerande.
Majs har enskilda han- och honblommor som pollineras av vinden. Växten behöver därför inte lägga energi på lockande blomfärg eller läcker nektar.
Vindpollinerande växter har oansenliga blommor, eftersom de inte behöver lägga energi på att locka till sig några insekter. De producerar också massor av pollen för att kompensera för svårigheten för pollenkornen att hamna rätt. Till dessa hör gräs, majs, björk och hassel.
Blommor som tar hjälp av insekter tar till olika strategier för att locka dem till sig.
- Starka färger. Ljusa blommor pollineras vanligen av nattaktiva insekter som fjärilar.
- Söt nektar. En energirik, sockerhaltig vätska.
- Pollen. Pollenkornen är proteinrika och en viktig födokäla för många insekter till både larver och vuxna.
- Stark doft.
Tidig- och senblommande arter som krokus i februari och oktoberblommande gullris är livsviktiga födokällor.
Ungefär hälften av alla växtslag som pollineras är självsterila och kräver korspollinering. Pollen från den egna blomman kan då inte befrukta fröanlaget.
Korspollinering, självpollinering, manuell och konstgjord pollinering
Alla jordgubbsblommans hundratals fröämnen behöver var sitt pollenkorn för att bäret ska svälla stort och jämnt. Inte konstigt att det inte alltid lyckas...
- De flesta blomväxterna är så kallade hermafroditer (tvåkönade), och har både pollenkorn och fröämne i samma blomma.
- Vissa växter är sambyggare. De har olika hanblommor (med pollen) och honblommor (med märken), men på samma planta. Många träd som björk är sambyggare, liksom perennen hundrova.
- Andra växter är tvåbyggare, eller skildkönade. Då har hela växten antingen bara han- eller honblommor. Till tvåbyggarna hör havtorn, vissa kiwisorter, nejlikväxter och bläror.
- En fjärde variant är mångbyggare. Vissa plantor är specialiserade på att bara vara honor, medan andra har både han- och honblommor. Hit hör många kryddväxter som timjan och oregano.
- Blommor som kan befrukta sig själva kallas självfertila.
Även om en växt är självfertil, eller självpollinerande, blir bäret eller frukten större och av högre kvalitet med korspollinering. Det ökar den genetiska variationen som korspollineringen medför. Växten får därmed lättare att anpassa sig till nya livsbetingelser. - Frukter och bär kan ha ett eller flera fröanlag. Stenfrukter har ofta bara ett och vi får en enda kärna inuti plommonet. Äpplen har flera frön som sitter i så kallade kärnhus.
Jordgubbar har hundratals frön. Alla fröanlag måste befruktas, annars kommer inte frukten eller bäret att svälla upp och bilda en stor, jämn frukt. Det kan man se under kalla, blöta vårar, då jordgubbarna sedan blir små och knöliga. - Ibland får vi människor leka humla och tillgripa konstgjord pollinering. Till exempel när citrusväxter blommar under vintern och det saknas insekter. Med en liten mjuk pensel får man då dutta från blomma till blomma och på så vis sköta pollineringsjobbet. Och det funkar!
Också växtförädlare tillgriper konstgjord befruktning, då man vill ha koll på vilka föräldrarna som ska ge upphov till en ny sort. Resultatet kallas F1-sorter (F=first generation), som är unika och därför blir också F1-frön dyare.
Tidig vår innan pollinerarna vaknar brukar citrusväxterna blomma. Passa på att pollinera citrusblomman med en mjuk liten pensel eller en tops för att säkra skörden.
Frågor om pollinering
Vilka insekter pollinerar?
Humlor (här åkerhumla) och fjärilar har en liten snabel som når ner till jätteverbenans nektargömma.
Många insekter är duktiga pollinerare, men bina sticker bokstavligen ut. Ett bisamhälle kan samla ihop 30 kilo pollen och 120 kg nektar på en säsong! Som jämförelse tar ett bi på en flygtur med sig ungefär 30 milligram nektar och 15 milligram pollen…
I Sverige har vi ungefär 300 olika arter av bin. Till bina räknas också humlor. Albert Einstein lär ha räknat ut att mänskligheten skulle dö ut inom fyra år om bina försvann.
Men pollineringen sköts också av hundratals fler små flygare. Blomflugor, fjärilar, parasitsteklar, svävflugor spyflugor, långhorningar, bladhorningar, nyckelpigor och praktbaggar är bara några vingade vänner som gör en stor insats. På andra ställen på jordklotet är också fåglar som kolibrier och fladdermöss duktiga pollinatörer. Här hemma kan faktiskt blåmesar och lövsångare också pollinera om de fått smak på nektar.
I Sverige har vi ungefär 300 olika arter av bin. Till bina räknas också humlor. Albert Einstein lär ha räknat ut att mänskligheten skulle dö ut inom fyra år om bina försvann.
Men pollineringen sköts också av hundratals fler små flygare. Blomflugor, fjärilar, parasitsteklar, svävflugor spyflugor, långhorningar, bladhorningar, nyckelpigor och praktbaggar är bara några vingade vänner som gör en stor insats. På andra ställen på jordklotet är också fåglar som kolibrier och fladdermöss duktiga pollinatörer. Här hemma kan faktiskt blåmesar och lövsångare också pollinera om de fått smak på nektar.
Blomflugorna är viktiga pollinatörer. Som skydd för rovdjur liknar de getingar, så kallad mimikry - men blomflugan saknar getingmidjan. Blomflugan gör också stor nytt som bladlusätare. En blomflugelarv käkar 60 bladlöss om dagen!
Ängen är ett smörgårdsbord för pollinerande insekter.
Varför blir det dålig pollinering?
Bin övervintrar i samhällen där de lagrat honung som energireserv. Därför kommer de igång tidigt på våren med att samla pollen. Det behövs fler bisamhällen. På många håll anordnas kurser i biodling.
För att vi ska få fina skördar krävs effektiv pollination. Frukt- och bärväxter är särskilt beroende av en lyckad pollinering.
Dålig skörd beror ofta på att pollineringen inte lyckats fullt ut. Vi kan alla hjälpa insekterna genom att erbjuda mat och husrum. Tyvärr är livsmiljön för många insekter hotad.
Läs i artikeln Känn igen småkrypen som gör nytta i trädgården hur du kan hjälpa dem finna en fristad hos dig.
Insekterna behöver mat under hela sin levnad, från tidiga våren till sena hösten. Därför är det viktigt att det finns blommande växtslag med pollenrika blommor under en stor del av året. Läs i artikeln Växtval för miljövänlig odling och Pollenrika blommor för utekruka om hur du kan gynna insekterna genom rätt växtval, också om du har balkong eller uteplats.
Dålig skörd beror ofta på att pollineringen inte lyckats fullt ut. Vi kan alla hjälpa insekterna genom att erbjuda mat och husrum. Tyvärr är livsmiljön för många insekter hotad.
Läs i artikeln Känn igen småkrypen som gör nytta i trädgården hur du kan hjälpa dem finna en fristad hos dig.
Insekterna behöver mat under hela sin levnad, från tidiga våren till sena hösten. Därför är det viktigt att det finns blommande växtslag med pollenrika blommor under en stor del av året. Läs i artikeln Växtval för miljövänlig odling och Pollenrika blommor för utekruka om hur du kan gynna insekterna genom rätt växtval, också om du har balkong eller uteplats.
Dålig pollinering kan bero på:
- En kall vår eller försommar. Blommorna är känsliga och skadas av frost. Likaså är få insekter ute när temperaturen är under fem grader.
- En regnig vår eller försommar. Väta fördärvar pollenkornens mognad och vidhäftning. Insekterna flyger heller inte vid regnig eller blåsig väderlek.
- Sämre livsmiljö för insekterna. Det är välkänt att våra viktigaste pollinatörer, bin och humlor, får allt svårare att överleva när den hemmiljön minskar. Det gäller också andra insekter. Fjärilar är beroende av nässelbestånd som är huvudföda för larverna.
Hjälp pollinerande insekter att övervintra med ett insektshotell. Gör egna av bambupinnar eller välj ur vårt stora sortiment under Insektshotell.
- Klimatförändringar. Med ett snabbt förändrat, varmare, kallare eller blötare väderlek, hänger inte insekterna med. De är starkt sepcialicerade för sin miljö och känsliga för att kunna finna boplatser, övervintring och mat.
- Avsaknad av lämplig pollinator. Växter som måste korspollineras behöver pollen från lämplig givare. Det gäller i trädgårdssammanhang framför allt päron, körsbär och äpplen. Med en pollentabell kan du se vilka sorter som pollinerar varandra.
Foto: Karin Elmberg, Famartin, Lena Ljungquist, Pavelfromvl och Teohalfen m fl.
