Rotlöss, dold ohyra i jorden

Rotlöss är för många en okänd ohyra som kan drabba alla växter som odlas i kruka. Att den är relativt okänd beror säkert på att den inte har varit så vanlig, men i takt med att fler samlar och byter krukväxter med varandra ökar risken att den sprids.

Rotlöss är svårt, nästan omöjligt att bli av med och sprider sig väldigt effektivt. Rotlusen är en art av ullus som lever i jorden och livnär sig på att äta växtrötter.
Drabbade plantor tappar efter ett tag kraften och tynar sakta bort,

Hos en välmående planta som får rotlöss kan det dröja länge innan det syns på den att den är drabbad.

Hos sticklingar och småplantor märks det oftast snabbare eftersom de inte har så mycket rötter, men det beror också på hur stort angreppet är. Ett litet angrepp kan växa till under en längre tid till dess plantan plötsligt tappar växtkraft och slokar.

Enklast att ta reda på om en planta har rotlöss är att avlägsna krukan och titta på rotklumpen.
Tyvärr är tidiga angrepp på småplantor lätta att missa även om man kikar på rotklumpen eftersom plantan troligen rätt nyligen är omskolad och rotlössen ännu inte kommit ut till krukbotten eftersom rötterna inte hunnit växa till ordentligt.

 

 

Den vuxna rotlusen är vit och lite ’mjölig’, ca 3 mm lång och förflyttar sig långsamt. Det är inte så ofta man ser de vuxna lössen, utan spår av rotlöss visar sig som små vita, lätt blåaktiga ansamlingar med aningen mjöligt eller vaxliknande hölje. 

 

Ofta ser man också smala stråk längs rottrådarna mellan de lite större klumparna.

Ett tidigt angrepp hittar man oftast längst ner i krukan, men beroende av hur lössen kommit in i krukan kan de även synas någonstans längs sidorna. Vid kraftiga angrepp ser man dem runtom hela rotklumpen.

 

 

Man kan nästan alltid se avtryck från det vitblåa vaxet på insidan av krukan. Det är oftast det säkraste sättet att skilja ett litet angrepp från vad man kan missta för rotlöss; nämligen perlite eller vanligt ’jordmögel’ som är helt ofarligt. Se nedan.

 

'Jordmögel' eller ofarlig svamp i botten av blomkrukan? Ovan är ofarliga jordsvampar som man inte behöver oroa sig för.

Rotlöss hittar man oftast hos växter som sticklingförökas, dvs. där man har moderplantor.
Växter som frösås, eller som köps in av handelsträdgårdarna som pluggplantor; sommarblommor och växter av säsongskaraktär som t.ex. petunia, penséer, många utplanteringsväxter, köksväxter och kryddor brukar inte vara något problem, men det skadar inte att ändå vara uppmärksam.

 

Vanligast är nog att rotlöss sprids med sticklingar via försäljning och byte av växter mellan privatpersoner. Men det finns en ganska stor risk även när man handlar sticklingar och plantor från mindre handelsträdgårdar och företag som specialiserar sig på olika växtslag som t.ex pelargoner, saintpaulia och hoya (porslinsblomma) , och även många andra sorters växter.

 

Erfarenhet visar att det är långt ifrån säkert att köpa in plantor från andra länder. Där är rotlöss minst lika vanligt som i Sverige.

Kunskapen om rotlöss, även hos yrkesodlare är oroanden liten, och därmed är risken stor att det sprids vidare på grund av okunnighet.

 

Bästa sättet att skydda sid från att få rotlöss på sina växter är att vara extremt försiktig med nya växter man tar hem.
Det är alltid klokt att ha som regel att låta nya plantor stå för sig själva ett tag i ’karantän’. För att hinna upptäcka ohyra och sjukdomar innan man flyttar ihop en nyinförskaffad växt med de man har sedan tidigare bör man vänta minst tre veckor, helst ett par månader.
Så lång tid, och kanske ännu längre kan det ta innan ett färskt rotlusangrepp syns.

Nu är det väl få som har plats för någon längre tids karantän, men var försiktig och kolla växten både ovan och under jord noga innan den får stå med de andra och använd alltid individuella fat för att hindra att vuxna rotlöss eller larver kommer över till en angränsande kruka via dräneringshålen i krukans botten.

 

Vill man vara helt säker är orotade sticklingar lösningen.

Vuxna rotlöss kan själva vandra från kruka till kruka, men stoppas med största sannolikhet om krukan har fat.

Ställ aldrig krukor i växthus direkt på golvet utan fat eftersom rotlössen även trivs i växthusets jordbäddar och i sand och jord mellan gångstenar och i grus.

God hygien och extrem försiktighet när man vattnar och hanterar växterna är viktigt för att hindra vidare spridning.

Angripna växter bör omedelbart isoleras så de omöjligen kan komma i fysisk kontakt med andra plantor.

Om man har, eller har haft ett angrepp bör man ta till vana att då och då ta bort krukan och kolla rotklumpen på sina växter för att försäkra sig om att de inte är drabbade.

 

Vissa observationer tyder på att rotlöss föredrar torrare jord framför blöt, men att dränka plantorna under längre tid med jämna mellanrum lär inte hjälpa och är heller inte att rekommendera för många sorter som rentav kan ta skada om jorden under en längre perioder är för blöt.

Vill man prova måste i så fall den hink som används rengöras extremt noga mellan de olika plantornas dopp för att inte riskera att proceduren sprider ohyran istället för minskar den.

 

 

Man tror att vissa arter av rotlöss även kan befinna sig ovan jord, så för att vara helt säker bör sticklingen sprayas eller läggas i såplösning några minuter för att minimera risken för spridning till sticklingen.

 

Man kan prova att behandla en planta med de starkaste medlen, klass 3, som än så länge är godkända för privatpersoner, men det kräver en mycket kraftig dos och resultatet är ovisst.
Om man vattnar ner giftet flyttar sig lössen längre ner i krukan och tar skydd. Säkrast är att ta bort krukan och peta loss så mycket jord som möjligt från rötterna och därefter dränka rotklumpen i en giftlösning under några timmar så att hela rotsystemet garanterat är indränkt. Därefter planteras plantan om och får stå i flera månaders karantän då eventuellt kvarvarande angrepp inte kommer att synas i utkanten av krukan förrän rötterna vuxit till ordentligt igen.

Denna metod kan fungera, men det finns inga garantier, och det finns risk att plantan tar skada av behandlingen.

 

Det finns ännu ingen säkert fungerande biologisk bekämpning att tillgå, men i takt med att problemet ökar kommer säkert en lösning inom en inte allt för avlägsen framtid.

 

De rotlöss som bor i våra krukor dör i minusgrader, vilket man kan utnyttja för att bli kvitt dem i ett kallväxthus och i krukor som man kan låta stå ute under vintern.

 

En dålig nyhet för den som har växthus som hålls uppvärmt även på vintern är att har man väl fått in rotlöss i en kruka är risken väldigt stor att de flyttar in i jorden, gruset, eller i den mossa som oftast finns i växthuset.

I artiklar från bl.a. Storbritannien berättas det om omfattande saneringsåtgärder för att bli av med de rotlöss som koloniserat växthuset. Alla växter måste ut, hela växthuset måste i flera omgångar skuras med de starkaste rengöringsmedel men kan få tag på och självklart måste även jorden behandlas. Det värsta scenariot är att det kan ta flera år att bli av med dem och det säkraste sättet lär vara att låta växthuset stå kallt en period så de garanterat fryser ihjäl.