Avhärdning innebär att växten successivt vänjs vid utelivet. Det ger en starkare planta som får en bättre start i utelivet och ger skörd tidigare.
Plantor som drivits fram inomhus eller i växthus (köpta eller hemodlade) är inte vana vid solens UV-strålar, uttorkande vindar eller stark kyla. Växtslag är olika känsliga för hur de klarar omställningen, generellt är tunnbladiga växter mer känsliga. Men alla plantor tjänar på en försiktig tillvänjning vid utelivet, så kallad avhärdning.
Tips för avhärdning av växter
Planera när det är dags att börja planera för utplantering. Här hittar du en karta med genomsnittsdatum för sista vårfrosten.
Kålväxter (till vänster) är betydligt tåligare mot ljus och kyla än ärtväxter (till höger) som måste skyddas betydligt mer.
- Börja med att flytta ut plantorna när väderleken lovar molniga, gärna vindstilla och milda dagar.
- Se till att de är välvattnade. Omställningen är uttorkande om vädret är varmt, det blåser och solen gassar.
- Ställ plantorna på en vindskyddad, gärna skuggig plats de första dagarna, sedan allt mer ut i ljuset.
- Börja med några timmar första dagen och sedan lite längre för varje dag.
- Täck gärna med fiberduk som extra skydd mot sol, kyla och vind.
- Efter en vecka klarar plantorna utelivet, förutsatt att temperaturen är den rätta – se odlingsråd för varje växt.
Växtskador av tidig utplantering
Tydliga UV-skador på klockranka av för tidig utplantering.
Växter som planteras ut för snabbt kan få allvarliga skador.
- Vita fläckar på bladen. Tyder på strålningsskada av UV-ljuset.
- Hängig planta. Tyder på köldskada. Plantan försenas i sin utveckling, alternativt ger upp helt och dör.
- Torra bladkanter. En uttorkning av vind och ljus. Hämmar och försenar plantans utveckling.
Foto: Annika Christensen, Karin Elmberg, Karin Runge, Linda Sandström, m fl.
