Plantering och skötsel av krokus

• Plantera knölarna djupt, ca 10 cm, under sensommaren. Knölen borrar sig också själv neråt i marken.
• Som andra små lök- och knölväxter är de känsliga för uttorkning och behöver komma tidigt i jorden.
• Vid plantering i kruka, se till att krukan har god dränering och skyddas för svår vinterkyla.
• De flesta krokusar trivs i en gles gräsmatta som inte klipps förrän när bladen vissnat i juni.
• Odla i en mullrik, genomsläpplig jord på en ljus plats. Särskilt höstkrokus behöver mycket värme och sol för att hinna blomma.

Samodling med krokus

Vackra till naturalisering. Trivs under träd, då vårljuset når fram innan bladen slagit ut. Gärna med marktäckande perenner som sedan döljer krokusens vissna blad.

Mixa krokusar med andra höstlökar som tar vid när den tidiga blomningen är över. Till exempel tulpaner, narcisser eller pärlhyacinter.

 

En krokusmix är en riktig karamellpåse! Här samplanterad med tulpaner som tar vid när den tidiga föreställningen är över.

I utekrukan är det vackert att samplantera med andra, tidiga vårblommare som vårstjärna. Krokus är också en perfekt växt för lagerplantering i kruka, där lök- och knölväxter avlöser varandra. Läs vidare i Faktabankens Plantera en löklasagne.

 

Krokus och vårstjärna hör till vårens tidigaste blommor. Perfekta i balkongkrukan.

Skötsel av krokus

• Gödsla med kalium- och fosforrik näring som löknäring eller tomatnäring. Rätt tidpunkt är precis efter blomningen, när knölarna nybildas.
• Låt blommorna vissna ner ifred och fröa av sig, så sprider sig krokusen också med frön.
• Knölen vilar under sommaren och vill då bakas riktigt torrt och varmt.
• Flytta och föröka krokusbestånd efter blomningen, men medan bladen ännu är gröna. Eller vänta till sensommaren, efter viloperioden, om du ver var krokusarna håller till.

Krokus förökas och flyttas bäst när bladen ännu grönskar.

Sjukdomar och problem vid odling av kungsängslilja

Fakta om krokus

En av krokusens stora förtjänster är knölarnas förmåga att sprida sig snabbt och lätt.

 

 

Svenskt namn: bägarkrokus, gullkrokus, höstkrokus, saffranskrokus, snökrokus, vårkrokus med flera.

Vetenskapligt namn: Crocus chrysanthus (bägarkrokus), C. x stellaris (gullkrokus), C. speciosus (höstkrokus), C. sativus (saffranskrokus), C. tommasinianus (snökrokus), C. vernus (vårkrokus).
Familj: Iridaceae, svärdsliljeväxter.
Sorter: Det finns många fantastiska arter och sorter av krokus. Flera passar till förvildning av gräsmattan, som en underbar våräng. (Se olika sorter längre ner på sidan.)
Botanik: Flerårig, perenn knölväxt. Det finns drygt 80 arter som växer på så skilda ställen som strandnära kust till bergstrakter på flera tusen meters höjd i Europa, västra och centrala Asien.
Urkrokusen förmodas härstamma från Turkiets och Sydeuropas bergsområden. I Sverige finns vilda bestånd av vårkrokus och snökrokus.

Krokus är en liten knölväxt. Varje plattrund knöl blommar bara en gång, men bildar därefter flera små sidoknölar. Rötterna är robusta och drar ner knölarna till lämpligt djup, som är djupare än många andra små lökväxter. 

 

De små knölarna är omsvepta av en tun, fibrös tunika. 

Bladen är gräslika, smala och har ofta en vit mittrand. De är vanligen samtida med blomningen och fortsätter växa vidare någon månad efter att blomman vissnat.

Krokusblomman är skålformad med sex, ofta ihopväxta, kalkblad. Den finns i regnbågens alla färger. Varje knöl får vanligen minst fyra blommor.

 

Varje liten krokusknöl får ofta minst fyra blommor.

Den lilla plattrunda knölen gräver sig naturligt neråt i jorden. Sommaren är viloperiod, då trivs knölen med att riktigt bakas i torr och varm jord.

Svårighetsgrad: lätt

Läge: Trivs i både sol och halvskugga, men blommar tidigare i ett soligt läge. Höstkrokus behöver en riktigt solig och varm plats för att hinna blomma.
Utmärkt till förvildning, gärna i gräsmattan. Trivs i utekruka, som dock måste skyddas vid sträng vinterkyla. Planteringskärl och krukor hittar du i vår webbutik. 
Läs om råd för utekrukan i Faktabankens Vårblommande lökväxter i kruka.

 

Härdighet: C-E

 

Liten men tuff - den robusta vårkrokusen tål både snö och kyla.

 

Plantering: Plantera knölarna i augusti-september.
Sättdjup: Ca 10 cm
Avstånd: 7-10 cm
Näring/jord: Trivs i väldränerad jord men kan växa i de flesta jordar, också styv lera. Gödsla med kalium- och fosforrik näring som lökgödsel, benmjöl eller tomatgödsel strax efter blomningen, då nya knölar bildas.
Vatten: Trivs inte med fukt, särskilt inte under sommaren.
Blomning: mars-apr/sep-nov
Förökning: Självsådd och sidoknölar.

Övrigt: De tidig- och höstblommande krokusarna är viktiga födokällor för pollinerande insekter. 
Snökrokus, vårkrokus, höstkrokus och gullkrokus prider sig snabbt till stora bestånd och är fina till förvildning.
 

ads

Sorter av krokus

Bägarkrokus är en läcker art, i varmt glödande gulorange med bronsfärgade strimmor. Har en fin doft. Numera finns även sorter i blå nyanser.

 

Gullkrokus har odlats i hundratals år, robust och varmgul. 

 

 

Höstkrokus är en sensation när den blommar i oktobersolen. Skimrande blålila och mycket robust.

 

Saffranskrokus är en fantastisk exot att odla hemma. Det går åt några stycken för att få ihop till lussebaket och den är dåligt härdig. Men ändå en spännande knölväxt som blommar på hösten. Läs om odlingsråd i Faktabankens Saffranskrokus - odlingsråd.

 

Snökrokus är en ljuv krokus med vackra, silverdaggskimrande knoppar. En utmärkt art till förvildning som gärna sprider sig.



Hybridsnökrokus, C. x tommasinianus, är en korsning av snökrokus och vårkrokus. En ljuv liten skapelse med silvergrå, skimrande knoppar.

 

Vårkrokus är den klassiska arten, med tusentals härliga sorter. Robust och sprider sig villigt. Blommar sista av de vårblommande arterna.
Finns i massor av färger, strimmiga och storblommiga.

Användning av krokus

Krokusen är först ut i utekrukans lasagneplantering.