Hos pelargoner bildas ibland en ljusgrön, blomkålsliknande svulst längst ner på stjälken.
Denna knöl är en så kallad gallbildning som orsakas av en bakterien Rhodococus fascians.
Bakterien stimulerar växtens celler som delar sig på ett abnormt sätt som resulterar i ökad skottillväxt.'
Resultatet blir mer eller mindre oregelbundna, kompakta, små blomkålsliknande skott på stjälen som oftast visar sig strax ovanför jordytan. Ibland växer också små bladliknande skott ut från svulsten så som visas på bilden ovan.
.
Även om det kan se lite oroväckande ut orsakar knippebakterios normalt inte något problem för plantan och har liten eller ingen spridning till andra plantor.
Blir svulsten stor kan dock plantans tillväxt och utveckling påverkas. Därför rekommenderas att svulsten avlägsnas så snart den upptäcks.
Blir svulsten stor kan dock plantans tillväxt och utveckling påverkas. Därför rekommenderas att svulsten avlägsnas så snart den upptäcks.
Noggrann hygien vid hantering av växter är alltid att rekommendera för att undvika spridning av knippebakterios liksom alla typer av skadegörare.
Ta bort knippebakterios
Normalt är en sådan svult lätt att bryta bort med ett fast grepp där man lätt också kan få med eventuella delar av svulsten som sitter under jordytan. Den kan också enkelt skäras bort med en väl rengjord skalpell eller vass kniv.
Får man bort hela svulsten brukar den inte återkomma.
Får man bort hela svulsten brukar den inte återkomma.
Ingen karens eller isolering är normalt nödvändig utan plantan kan odlas vidare och även förökas med sticklingar.
Undantaget är plantor som får stora svulster eller återkommande får denna typ av tillväxt som istället bör slängas i soporna.
OBS! Råden ovan är rekommendationer till hobbyodlare för egen odling. Plantor med knippebakterios bör inte spridas vidare.